Bus vid stugan

Tiden bara rusar iväg och snart är det dags att få hämta hem lilla Ludde. Onsdag vecka 17 närmare bestämt.
Vi har varit och hälsat på honom flera gånger redan men Nemo får vänta någon vecka till innan han får träffa honom för första gången. Ludde är en härlig krabat med massor av bus i sig så det kommer att bli full fart här sen. Nog för att Nemo sätter fart på vår tillvaro bra på egen hand.

Har varit och tittat till stugan. Nemo blev nog lite sur över att inte få springa lös som han brukar men med isbelagd sjö törs vi inte ha honom det. Sen så är det koppeltvång nu för djurens skull.
Nu går det ingen nöd på honom för det eftersom han har är kopplad till en långlina, men visst spratt det lite extra i benen hos honom när han såg de fria vyerna som han inte fick springa på. Istället höll han sig sysselsatt med att slita i rötterna vid sjökanten medan vi släpade ris.

Träffat valparna

Nu har Nemo fått träffa alla mor Majas valpar för första gången. Då vi tidigare varit och hälsat på i Bispgården har Nemo fått stanna ute hos labradorerna.

Det var härligt och se hur försiktig Nemo var när han närmade sig valparna då de kom ut en efter en från huset. Lite avvaktande först men sen tog nyfikenheten över både hos valparna och hos honom.

Här är det Penny, till vänster och Debbie som hälsar på Nemo

Vi höll ordentlig koll så Nemo inte fick för sig att det var några leksaker att bolla med, men vår oro var obefogad. Tror att instinkten hos vuxna hundar säger att "det här är valpar de är vi rädda om". Så var det i alla fall för honom.

Hej Ludde! Vi ses i Söråker snart!
Heather rusar iväg till nått annat mer spännande.

Det var full fart på alla valparna. De sprang runt överallt på tomten med Nemo tätt i haserna. Debbie hittade en god bit på ena trappsteget att smaka på...

Om en vecka kommer så lille Ludde hem till oss. Äntligen är det dags. Har varit en lång väntan. Nemo lär få fullt upp med en valp i huset, och vi med för den delen.

Men tjejer, jag skojade ju bara. Åh, inte killa mig mer.
Jag är sååå kittlig.

Upp

Ludde är hemma!

Äntligen har vi fått hämta hem Ludde. Det har varit en lååång väntan.
När vi kom till Bispgården var Debbis nya husse och matte där så vi fick träffa dem med.
Nemo fick komma in till valparna på en gång utan att ha busat av sig med labbarna innan och det gick jättebra. Han luktade runt bland dem och var så försiktig. Vi fikade med Anne och Martin innan det var dags att ta med oss lille Ludde.

Meningen var att Lillis skulle sitta med Ludde i knäet men så blev det inte. Efter någon mils resa och lite oro från honom, bestämde vi oss att prova om han ville ligga hos Nemo i buren. Klart han ville vara hos storebror! De somnade så sött där i buren tillsammans, som om de känt varandra hur länge som helst. Det blev en lugn resa hem till Söråker.

När vi kom hem var Nemo snabb att visa Ludde hur tomten och deras revir ser ut. Nemo nosade och kände lite på Ludde med tassarna, men det var aldrig våldsamt utan mest i nyfikenhet. Ibland tog Ludde sin tillflykt till Lillis när det blev lite läskigt men lika fort som han var framme hos henne, lika snabbt kunde han skutta fram mot Nemo.

Snäll som Nemo är, hämtade han en boll åt Ludde. Ville väl att de skulle leka tillsammans men Ludde ville helst leka själv. I alla fall idag.

Man blir trött av att leka

När Ludde skulle få utforska sitt nya hem inomhus ville Nemo vara kvar ute. För Nemos del var "vardagen" tillbaka och nu ville han ligga på sitt hus och titta ut över sina ägor. Kom in en stund och tittade till Ludde men gick sen ut igen.
Som det verkar nu så är de redan som bröder. Nemo har accepterat att nu är Ludde i flocken med. Fantastiskt!!

Upp