Efter att ha väntat i 4 veckor var det äntligen dags att få hämta hem vår Nemo. Väntan har känts evighets lång men det har också gett oss tid att förbereda oss för hans hemkomst. Dels att ordna med lite nödvändiga saker som mat- och vattenskål men mest att läsa på oss om rasen och vad man bör tänka på när man får hem en valp. Vi var två nervösa mattar som begav oss iväg på den en timmes bilresa till uppfödaren. Hur kommer det att gå för Nemo att åka bil så långt, var en av funderingarna. En annan var hur våra tre katter kommer att ta emot honom.

Vi fick en CD-skiva med foton från Nemos första 8 veckor som uppfödaren tagit samt en CD-skiva med fyrverkeri, åska och skott på för att kunna träna Nemo, och en video från Svenska Kennelklubben - Välkommen valp. Nu var det dags att åka hem till Söråker. Den filt som vi lämnade tre veckor tidigare hos uppfödaren fick vi nu tillbaka, fylld med dofter från mamma Maja och syskonen. Några bekymmer med bilresan var det inte. Nemo sov gott i min famn insvept i filten. Det var bara en gång han vaknade och då var han kissnödig.

Väl framme i sitt nya hem välkomnade Kia, Fia och Lukas honom med förundran. Hade sett till att skärma av inne så han först fick bekanta sig med hallen och köket men katterna hoppade smidigt och enkelt över avskärmningarna när deras nyfikenhet på denna nya lilla varelse, som invaderat deras revir, blev för stor. Tryggt på lagom avstånd iakttar de varje rörelse från Nemo. När han nosat klart blir katterna nästa upptäckt för honom. Glatt rusar han fram för att göra som med syskonen dvs. leka men stannar tvärt när han får ett vasst fräs emot sig. Ops!

Till natten fick han sova inne i sovrummet hos oss. Där hade vi byggt en inhägnad så att katterna inte kunde komma åt honom (och han ta sig ut på egna strövtåg under natten). Hade ställt korgen med filten i alldeles intill mig så jag under natten lätt kunde sträcka ner handen till honom då han vaknade. Och vaknade det gjorde han, flera gånger.

Redan som 6-veckors valp fick Nemo lära sig att gå ut och uträtta sina behov. Uppfödaren öppnade dörren och släppte ut valparna, som följde med mamma Maja och de andra labradorerna, då de sovit, ätit och lekt. Snabbt lärde de sig att ute är toaletten. Det är vi väldigt tacksamma för. Vi behövde inte täcka in golvet med tidningar någonstans utan det var "bara" att tyda Nemos signaler och se till att han kom ut i rätt tid. Natt som dag. Visst hände det några olyckor inne men det var då vi missade vad han ville. Alltså kan man lugnt säga att Nemo var rumsren då han kom till oss.

Upp