Januari 2006
Höftröntgen
Som ettåring måste man röntga sin höfter. Det var vi och gjorde den 19/12.
Allt gick jättebra och Nemo var så
duktig. Lite besviken var han att det inte var den kvinnliga veterinären som han träffat tidigare. Det märktes när han,
som var nu skulle klämma och känna på Nemo, pratade med sin mörka röst. Men bara han fick se mig och jag gosades med
honom var det okej att han gjorde vad som måste göras. T.ex. att sticka Nemo med sprutan så han skulle somna.
Själva undersökningen/röntgen gick hur smidigt som helst.
Nu återstår väntandet på resultatet. Lär ta lite längre tid att få nu när det är julhelg och röda dagar.
Har fått resultatet från Nemos höftröntgen. Dagen innan julafton känns det härligt att få beskedet: HD-grad A . Även om vi inte trott annat så är det fint att ha det på papper.
Tjallare
Så har det varit Nemos första julafton. Lite sent att skriva om det i januari kanske men nu fick det bli så. Han hade redan spanat in granen kvällen innan och undrade vad sjutton vi tagit in i vardagsrummet. Skeptiskt satt han på sin favorit plats intill i fåtöljen och tittade storögt på de röda kulorna och glittret. Vi inväntade spänt hans första attack mot julgranen. Väntade, väntade och väntade. En attack som uteblev. Verkar som han tycker att julgranen är för fin att förstöra, leka med eller ens närma sig.
Det bästa för Nemo var att få träffa Lorry igen. De har träffats en gång tidigare men då var Nemo bara några månader. Nu blev det stor glädje för dem båda att ha en lekkamrat. För oss andra gällde det att hålla sig undan när de for fram som torpeder i orkanvind mellan köket och vardagsrummet. Tur att vi bor så det bara är att öppna ytterdörren och släppa ut "odjuren" så de kan husera fritt på tomten.
Nemo vet att han inte har nått att göra med det som kan finnas på bordet i köket och vardagsrummet. (Vi kan ligga och fika i sängen utan att han skall sitta och tigga eller ens försöka närma sig brickan.) Men det har inte Lorry helt klart för sig. Han var väldigt nyfiken på kattgodiset och lite hundgodis som låg där efter att varit inslagna i julklappar. När så övriga familjen var i köket smög sig Lorry in i vardagsrummet och upp på bordet, utan att någon av oss märkte det.
Nemo, som följde honom hack i häl, gjorde det däremot. Han började skälla som en tok på honom. Vi i köket undrade vad som stod på och rusade in i vardagsrummet. Stolt tittade Nemo på oss då han upptäckt Lorrys tjuveri och varnat oss. Trodde att detta "angivande" var en engångsföreteelse men icke. På juldagen var det Kia som blev upptäckt då hon satt på diskbäcken och försökte få i sig av köttfärsen som låg på tining. Som förra gången började Nemo skälla som en tok och vi undrade vad som stod på. Då satt han nedanför diskbänken och blickade upp på Kia och sen på oss. Bra med en gårdshund i familjen som håller koll på sin flock.