Semester

Nemo skriver: "Just nu är det så låg aktivitet som möjligt som gäller. I alla fall hos mina mattar... Visst är det väldigt varmt just nu men det finns ju vatten att springa ut i. Hur kul är inte det då?!! Tycker att mina mattar stånkar och stönar mest hela dagarna. Om vi inte är i båten eller de står ute i vattnet och viftar med varsin pinne, då orkar de hur mycket som helst. Förstår inte riktigt det där.
Ibland far det iväg långt ut i skogen med bilen och inte alltid får jag följa med. Näe, mig lämnar de i bilen minsann. Och jag VET att de är på ett kuligt ställe. Visst är det orättvist!! Det finns ju SÅ mycket lukter där ute att kolla upp, och en massa annat spännande. Brukar ropa på dem en liten stund, bara för att påminna dem om att jag också vill ha kul som dem. Men det är rätt skönt att ligga i bilen med. Blir rätt trött av det och när jag vaknar kommer mina mattar. Skönt!

Visst ja, för ett tag sen träffade jag en hel hög med kompisar som var som jag. Ville leka med alla på en gång men det fick jag inte. Trist! Såg hur de sprang runt bland massa grejer som stod i vägen så de fick hoppa över och springa runt dem.

Nu måste jag ut och kolla lite.

/Vov"

Upp

Syrran Babben

Under semestern har vi varit och hälsat på Nemos hos uppfödare. När vi var där fanns även Nemos syster Babben hos dem. Det blev ett kul återseende för dem båda, även om de inte fattar att de är syskon.

Efter att hälsningsceremonin var avslutat började leken. Det sprangs omkring hejvilt för att i nästa stund stå och gosas med varandra. Nemo försökte imponera på Babben med att visa hur duktig han är på att hoppa. Vet inte om hon verkligen blev så värst imponerad av det men Nemo han hoppade och hoppade.

Staket = FRIHET

Äntligen har vi fått till det med att inhägna en del av vår tomt åt Nemo. Nu kan han äntligen få slippa att vara kopplad i långlina hela tiden.
Trodde att han skulle utnyttja sin nya frihet direkt men Nemo var nöjd med vetskapen om att han kan röra sig som han vill. Låg mest uppe på altanen och spanade som vanligt. När det kom någon ute på stigen vid tomtgränsen sprang han fram för att kolla men blev nog lite förvånad att han kunde gå ända fram. Såg lite skeptiskt på den som var på andra sidan staketet och gick sen tillbaka upp på verandan och la sig.

Det märks stor skillnad på Nemo nu när han kan springa fritt utan långlinan. Han är mycket lugnare och harmonisk, skäller inte alls lika mycket på de som går på "hans" stig. Att han vaktar sitt revir och berättar för de gående att han finns tycker vi är helt okej, att han markerar med några skällningar och sen är det nog.

När hans lekkamrater är på besök får de leka utan att vi behöver vara oroliga för att Nemo skall ta till flykten ut på gatan och det är jätteskönt.
Bara det att han kan springa in och ut som han vill är befriande för oss med eftersom det var ett fasligt öppnande och stängande av ytterdörren tidigare. Då ville han kolla att vi var inne när han låg ute och sen fort ut igen.

Upp

Hormoner, hormoner, hormoner...

Hormonstinn som han är nu, mitt i tonåren, så är han mer bångstyrigt envis och tålamodskrävande. Provar gränserna hos oss på vad som är tillåtet och inte. För vår del innebär det att hela tiden vara alert och observant. De dova morrningarna, som tidigare var så oförargliga, kan idag vara att han inte vill träffa den där hunden som han alltid annars velat träffa.
Nu är det superviktigt att vara konsekvent och tydlig i uppfostringen. Direkt han gör något som inte är okej skall han få bannor (vi morrar, skäller ut och "nejar" honom med mörk och hård röst) för det och tvärtom ger mycket beröm när han gör något rätt.

Upp