Valborg och smällare

Dags att få uppleva fyrverkerier och smällare för Nemo igen. Kanske skulle han reagera på det kraftfulla pangandet som vissa av smällarna hade. Men icke! Han brydde sig inte alls om det. Låg på sin bädd och sov så skönt så. När vi tog kvällspromenaden var det lite smällande här och var fast det bekom inte Nemo. Fullt upptagen av att nosa av sitt revir och känna efter vilka som varit där senast, kunde inte någon smällare i världen störa honom. Verkade det som.

Stugägare

Som nybliven stugägare har Nemo fått ny frihet han med. Där kan han springa fritt och slippa långlinan hemifrån. Att det var mycket nytt och upptäcka märktes då han helt slut somnade in första kvällen, till spraket från kamin.

Fick besök av sin mamma Maja och labradorerna Smulan och Skorpan en av dagarna vi var där och då blev det bus av minsann. De sprang runt i skogen vis stugan, ner vid vattenbrynet och badade lite där isen släppt. Det var härligt och se hur kul de hade det tillsammans.
När Nemo hade utforskat klart vid stugan blev nyfikenheten stor på vad som fanns "där borta". Inte för att det finns så mycket att oroa sig för mer än "stora vägen", som ligger en 150 meter bort, men så klart att Nemo skulle springa åt det hållet och inte andra där det finns kilometer med skog.
Att blåsa i visselpipan och kalla in honom var lönlöst. Jag blåste och blåste men någon Nemo kom inte. Såg honom till slut komma galopperande bara några fåtal meter från vägen mot mig. Det var verkligen en lättnad. Han tänka många hemska tankar innan jag såg honom, och då var han bara bort i max 5 minuter.

Efter den rymningen höll vi uppsikt över honom hela tiden. Var han på väg åt fel håll inkallade vi honom direkt och gav belöning. Förhoppningsvis skall den träningen få honom att hålla sig på rätt ställe. Han har ju hela skogen att springa på men det är som med barn, det är alltid roligare att vara där man inte får.

Upp

Fästmö Fia

Nemo har fått sig en fästmö. En vacker grannhund som heter Fia och är en Welsh Springer Spaniel på 6 år. De är så gosiga när de träffas.
Det skall mysas och grejas ena stunden och leka lite tafatt i nästa. fast inte leker Nemo så aktivt som han brukar med Svante och Laika inte. Näe, nu skall det vara på lagom gentlemanna-nivå.

En vecka med Izor

Nemo har många hundkompisar. En av dem är Izor. När hans husse och matte skall iväg på en veckas semester är det ju självklart att Izor skall vara hos oss. Nemo blev så glad när han fick se Izor komma. Det blev stora pusskalaset och lite "jagis" ute på tomten. Izor brukar inte vara den mest aktiva hunden fast nu fick även han spring i benen. Han är ju dock 6 år och då får man ta det lilla lugna. Men nu blev det fart minsann. De sprang som galningar på tomten efter en boll, som oftast var i Nemos mun men ändå.

Att försöka gå fint i koppel med Nemo är inte lätt när Izor är med. Det skall luktas på samma fläck, lite kraftmätningar då och då, Izor (som går lös) hinner lite före och då skall Nemo dra med. Tack och lov finns det mycket ängsmark att släppa Nemo lös på här, så han får springa med Izor. (Fast det gäller att hålla koll på Nemo för kommer det en tikdoft eller någon rådjursdoft in i nosen på honom drar han.)
Med två hundar under samma tak är det inte lätt att vara katt. Kia, Fia och Lukas ligger mest ute på altanen. Passar på att gå in nattetid när Izor och Nemo sover. Men jag tror att de till slut inser att Izor är en hund som inte bryr sig i katter.

Det kommer att bli en kul vecka för bägge två. Även om de varje kväll är väldigt trötta efter en dag tillsammans. Själv skall jag opereras den 22/5, vilket innebär att jag kommer att vara hemifrån i 5 dagar. Hur jobbigt kommer inte det att bli, att vara borta från Nemo så länge. Oj, oj, oj!

Upp